mitt.liv.i.min.nya.stad

Saknar faktiskt den här bloggen ibland . Är väldigt fin design på den om man jämför med den nya . Men inte bara därför . Känns som att den är en epok ur mitt liv. Den representerar vås-livet - fest tiden. Den tid då Maggie var min största kärlek. Så länge ja var med henne behövde jag ingen pojkvän. Hade x antal besattheter, som hon stöttade mej i, men äkta kärlek fanns det bara en, hon. Ibland saknar jag verkligen det dära. Innan vi nånsin hade bråkat. Vi var osårbara - inget kom emellan oss. Några kanske hade sagt att det var när jag började träffa min nuvarande pojkvän för snart två år sen som det började falla ihop. Men faktum är att så inte är fallet . Ser egentligen tre helt olika orsaker till att vi hamnade där vi är idag. Nu låter det som att där vi är idag är något dåligt, vilket inte är fallet. Det är bara annorlunda mot nu. Hade aldrig gått ha det livet med henne som min stora kärlek och samtidigt ha min andra kärlek i mitt liv. Jag älskar mitt liv jag har nu och jag älskar att jag äntligen har det liv med min kille som vi kämpat för länge för att få, men samtidigt saknar jag det gamla. Den känslan det livet hade - eller hur jag ska beskriva det. Vill inte tillbaka men ja ser med glädje tillbaka på det och på oss. Känns bra jag träffade min pojkvän när jag fortfarande på något vis var kvar i det livet - även om det inte då var på dess glansdagar, och att övergången verkligen har skett succesivt. Om man ska ange en brytpunkt mellan dessa två liv tror jag inte det var i och med själva flytten till stockholm eller när han flyttade in hos mej. Är mer som en mentalbrytpunkt som kom senare än så. När jag till fullo ställde in mej på att vara flickvän. Kan ärligt säga att det var svårt efter dessa singel år med bara mej själv ( och kanske maggie) att ta hänsyn till. Tanken flög ibland igenom mitt huvud om jag var säker. Jag visste att om jag skulle kasta mej in i det nya skulle det vara 100% och ingen återvändo. Vi har bestämt att det här ska vara livet ut. Klart jag även tvivlat på det men känns som för varje dag som går att båda blir mer säkra på att det verkligen är så. Juh mer det tvivlet försvinner juh mer stängs dörren bakåt. Men faktum är att jag nu är beredd på att stänga den dörren . Känns som att det här inlägget är något den här bloggen förtjänar mer är de snabba inlägg jag lagt på slutet . Som att jag genom det här inlägget avslutar bloggen av egen vilja, på mitt sätt. Anledningen till att jag sluta blogga här var inte att jag genom min nya blogg skulle skildra mitt nya liv. Så var inte tanken. Hade inte ens den här nya liv och gamla liv taken då. Det var yttre krafter som tvingade fram det hära. Tråkigt att det skulle behöva ske men var nog bäst för alla. Nu blir det juh tre separat bloggar - en för varje del i mitt liv. 

Adjö bloggen och förväl till den här delat av mitt liv. Kommer sakna dej!

puss!